Greensleeves

Från Lajvmusik
Version från den 1 maj 2016 kl. 19.39 av Solvej (diskussion | bidrag) (kategori)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök


Greensleeves är en traditionell engelsk folkvisa som handlar om en mans enträgna uppvaktning av en kvinna. Den svenska texten är lite mildare och könsneutral. Visan är komponerad i en italiensk stil med rötter i Spanien, som kom till England under senare delen av 1500-talet. Visan verkar ha upptecknats första gången år 1580. Texten sägs ofta ha skrivits av kung Henrik VIII med hans uppvaktning av Anne Boleyn i åtanke, men mycket talar för att sången är mer sentida. Se mer på engelskspråkiga Wikipedia.

Greensleeves melodi finns i flera olika varianter. En sak som varierar mycket mellan olika varianter och olika nutida arrangemang/inspelningar är skalan, som alltid är en form av moll men som kan vara ren moll, melodisk moll eller en dorisk skala.

På engelska

The King's Singers sjunger "Greensleeves".

Det finns många olika uppteckningar av texten, med olika verser i olika ordning. Nedanstående är ett försök till sammanställning av de vanligaste verserna. Versnumren finns med för att förenkla läsningen, och utgör ingen officiell numrering.

De verser som nedan är skrivna i fetstil är ett annat exempel på andra verser som man kan sjunga ihop om man vill korta ner sången.

 
1. Alas, my love, you do me wrong
To cast me off discourteously
and I have loved you so long
Delighting in your company
Greensleeves was all my joy
Greensleeves was my delight
Greensleeves was my heart of gold
And who but my lady Greensleeves.

2. Alas, my love, that you should own
A heart of wanton vanity,
So must I meditate alone
Upon your insincerity.
Greensleeves was all my joy...

3. Your vows you've broken, like my heart,
Oh, why did you so enrapture me?
Now I remain in a world apart
But my heart remains in captivity.
Greensleeves was all my joy...

4. If you intend thus to disdain,
It does the more enrapture me,
And even so, I still remain
A lover in captivity.
Greensleeves was all my joy...

5. I have been ready at your hand
To grant whatever you would crave
I have both wagered life and land
Your love and good-will for to have
Greensleeves was all my joy...

6. Thou couldst desire no earthly thing,
But still thou hadst it readily.
Thy music still to play and sing;
And yet thou wouldst not love me.
Greensleeves was all my joy...

7. I bought thee kerchiefs for thy head,
That were wrought fine and gallantly;
I kept thee at both board and bed,
Which cost my purse well-favoredly.
Greensleeves was all my joy...

8. I bought thee petticoats of the best,
The cloth so fine as it might be;
I gave thee jewels for thy chest,
And all this cost I spent on thee.
Greensleeves was all my joy...

9. Thy smock of silk, both fair and white,
With gold embroidered gorgeously;
Thy petticoat of sendal right,
And these I bought thee gladly.
Greensleeves was all my joy...

10. My men were clothed all in green,
And they did ever wait on thee;
All this was gallant to be seen,
And yet thou wouldst not love me.
Greensleeves was all my joy...

11. They set thee up, they took thee down,
They served thee with humility;
Thy foot might not once touch the ground,
And yet thou wouldst not love me.
Greensleeves was all my joy...

12. 'Tis, I will pray to God on high
that thou my constancy mayst see
And that yet once before I die
Thou wilt vouchsafe to love me
Greensleeves was all my joy...

13. Ah, Greensleeves, now farewell, adieu,
To God I pray to prosper thee,
For I am still thy lover true,
Come once again and love me.
Greensleeves was all my joy...
 

Övriga verser

Amy Nuttalls andra vers:

* My smock of gold so crimson red,
With pearls bedecked sumptuously.
The like no other lasses had,
And yet thou wouldst not love me.

På svenska

1. Och gav dig våren sitt största fång
utav blommors doft och av fåglars sång,
förslog det ej för att säga dig
hur oändligen kär du är mig.

År kommer och år förgår
men min kärlek, kära, till dig består.
Långt, långt bortom höst och vår
ska jag älska dig än må du veta.

2. Visst är det ljuvligt bland rosensnår
när en näktergal sina drillar slår,
men ändå kan han ej säga dig
hur oändelig kär du är mig.

År kommer och år förgår...

3. Och skänker hösten dig famnen full
av sin rikedom och sitt röda gull,
det räckte ej för att säga dig
hur oändelig kär du är mig.

År kommer och år förgår...

Noter och stämmor

Noter och exempel på hur melodin låter i olika skalor finns på engelskspråkiga Wikipedia.

Solvej von Malmborg skrev ett arrangemang för två stämmor inför lajvet Död mans hand hösten 2014. Noter till detta arrangemang finns här i pdf-format.