Ödets spel

All kärleks lön och all trohets krav De binder mig med samma styrka Som ebb och flod uti samma hav Ett ljus och ett mörker i samma kyrka

Den ena tycks ge lisa, frid och ro Den andra grinar, elak i synen Och spottar ur sig hån, vad skall man tro När ingen höjer ögonbrynen

Kom hit till mig och ge mig tröst Och göm mig under mörka täcken Ge mig, min kära, både vår och höst Och is som klirrar fram i bäcken

Det onda med det goda får man ta All lyckans pärlor ställer sig dyra Ödets hjul vill alla händer dra Men inte att nån annan skall styra

Därför ge mig både stryk och smek För efter dagen kommer alltid natten Skratta ni åt min harpolek Men ge mig likväl ett mynt uti hatten

För ni precis som jag har era fel Och drömmer om att endast lyckas Men alla deltar vi i ödets spel Där alla slutligen förolyckas

Navigeringsmeny