Sång till Olof

Från Lajvmusik
Hoppa till: navigering, sök


Sång till Olof: Mitt hjärta i din hand är en visa av Solvej von Malmborg som skrevs efter några händelser på Kampen i ringen 2016. I fiktionen diktades den av Hella till hennes trolovade Olof några dagar efter kamperna 1118.

Sång till Olof: Mitt hjärta i din hand

Länk till inspelning med Solvej von Malmborg på Soundcloud

Sång till Olof
Alternativ titel: Mitt hjärta i din hand
Text: Solvej von Malmborg
Musik: Solvej von Malmborg

1. Trasigt var det hjärta du fick i dina händer,
sorg och död det tvingat att överge sig självt.
Men du har helat mig,
du har helat mitt hjärta,
och nu älskar hjärtat som aldrig förut.

2. Jag har inte glömt mina brott och mina synder,
inte kan jag lova att samvetet är rent.
Men du har visat mig
att du tror på mitt hjärta
och nu älskar hjärtat som aldrig förut.

3. Du har väckt den låga jag trodde var förlorad.
När jag är hos dig är jag i min trygga hamn.
Du fick det att ske:
Jag har vågat mitt hjärta
och nu älskar hjärtat som aldrig förut.

4. Nu vet jag till sist vilket liv som jag vill leva:
Jag vill älska dig alla dagar jag har kvar.
Dit du går, dit går jag,
för jag följer mitt hjärta.
I din hand älskar hjärtat som aldrig förut.

Textvariant

Andra raden kan bytas ut till sorg och nöd det tvingat att överge sig självt.

Ackordförslag

Bm   | Em  | F#m | G   |
Bm   | Em  | A   | D   |
Em A | D   | Em  | F#  |
Bm   | Em  | F#m | Bm  |

Solvejs egna kommentarer om texten

Min roll Hella förlorade en tidigare make och deras barn i sjukdom för några år sedan, och övertygad om att hon aldrig mer skulle älska överlämnade hon åt sin ätteledare att skaffa henne ett gifte som skulle gagna ätten. I vintras träffade hon Olof, som hennes ätteledare avsåg trolova henne med. Hon började lära känna honom (läs: förförde honom) och sände bud om att han fick godkänt. Samtidigt inledde de ett förhållande, långt innan trolovningsavtalet var klart. Att det skulle vara känslor inblandade mellan de två förnekade Hella in i det längsta, trots att alla runt dem "visste". Men under kampveckan i Berghem konfronterades hon av sin trolovades bror Karl, som målade upp en väldigt dyster framtid för landet och för Hella och Olof, vilket störtade ner Hella i grubblerier som fick henne att inse vilka känslor det egentligen var hon kände. Och ändå, trots att hon erkände både för sig själv och för Olof att hon älskade honom, strulade hon till det inom ett dygn genom att väcka liv i en gammal förbindelse, den med Dis. Den kvällens händelser finns beskrivna i sången Lita på mig. Hella skaldade den sången för att bearbeta händelserna. När Olof fick höra sången några dagar senare talade de ut på allvar om vad som hade hänt. Efter det började Hella dikta på en sång till Olof, och den här visan var resultatet.

Sångens första två rader syftar på maken och barnet som dog, och Hellas uttalande om att hon aldrig skulle älska igen. Sångens andra vers handlar om hur hon agerade i historien med Dis och annat som gnager på hennes samvete, och att Olof ändå uttryckt att han litar på henne. Tredje versens "Jag har vågat mitt hjärta" är ett citat från Hella från det djupa samtalet med Karl. Sista versens "Dit du går, dit går jag" uttalade Olof under fredagskvällen under kamperna, och i sången visar Hella sin avsikt till ömsesidighet.