Smedsvisan

Den här artikeln är bara påbörjad. Hjälp gärna till utöka den!

Smedsvisa från Uppland

Text: Vers 1 trad., vers 2-5 Anders Nyberg och Eva Nyberg-Fast.

Musik: Trad.

1. En gång i min ungdom älskade jag
en flicka med rena och ljuva behag.
Hon lova mig tro i lust och i nöd
allt intill den blekaste död.
        Hej hoppfadderiddlade raddlade rej.
        Hej hoppfadderiddlade raddlade rej.
        Hon lova mig tro i lust och i nöd
        allt intill den blekaste död.

2. Hon var som en lilja vit uti hyn,
den fagraste flicka som skådats i byn;
ett smittande skratt, en lustiger sång,
vi älskade sommaren lång.
  //: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej. ://
        Ett smittande skratt, en lustiger sång,
        vi älskade sommaren lång.

3. Men kärleken vissna, kärleken dog
vid Mikaelsmäss hade flickan fått nog.
Hon fann sig en riker, högfärdig man
sa tack och adjö och försvann.
  //: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej. ://
        Hon fann sig en riker, högfärdig man
        sa tack och adjö och försvann.

4. Nu står jag vid städet sliten och grå
och hammaren bultar och hjärtat också,
men aldrig den flickan kommer igen,
hon är hos sin nyvunne vän.
  //: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej. ://
        Nej, aldrig den flickan kommer igen
        men låten den trallar jag än:

5. Tra daj da di da da...

Fiktionsneutral

En förändring i tredje versen. Sjungs på Morgondagens Gryning.

3. Men kärleken vissna, kärleken dog
När sommarn var slut hade flickan fått nog.