Skillnad mellan versioner av "Gå på"
| Rad 6: | Rad 6: | ||
| − | [[Kategori:Sånger]][[Kategori: | + | [[Kategori:Sånger]][[Kategori:Marsch]][[Kategori:Krigslajv]][[Kategori:Kim Wallberg]][[Kategori:Terje Walberg]][[Kategori:Krig]][[Kategori:Upphovsrätt: Publicerat med tillstånd]] |
'''Vers 1'''<br> | '''Vers 1'''<br> | ||
Nuvarande version från 26 augusti 2024 kl. 12.21
Text och musik: Kim Wallberg och Terje Walberg
Gå på är en marschvisa ursprungligen skriven till Granlandskampanjen. Sjunges med ett rågat mått galghumor. Inte ens i döden får man vila!
Refrängen kan med fördel kryddas med kanon.
Vers 1
Över gröna nejder jag vandra’ från mitt hem
Att söka egen lycka och kunna visa dem
Till staden reste jag att försöka värvning få
I örat mitt jag hörde min mors röst, den sa gå på
Refräng
Gå på, gå på,
gå på, gå på, gå på
Vart än jag mig i världen tar
Finns någon som på tungan har
Gå på, gå på, gå på, gå på, gå på
Var stark soldat, min moder sa gå på
Vers 2
Jag fick nya kamrater, och bostad på kasern
jag lärde mig att skjuta och gräva djupa värn
Jag sattes att marschera, men stanna’ till ändå
I örat mitt jag hörde min kamrat, den sa gå på
Refräng
Gå på, gå på,
gå på, gå på, gå på
Vart än jag mig i världen tar
Finns någon som på tungan har
Gå på, gå på,
gå på, gå på, gå på
Var stark soldat, kamraten sa gå på
Vers 3
Mot hösten kom vi norrut, med frost i våra spår
det mindre blev att äta och vi svalt i våran kår
Kaptenen lät oss veta om slaget dan därpå
I örat mitt jag hörde vårat led, det sa gå på
Refräng
Gå på, gå på,
gå på, gå på, gå på
Vart än jag mig i världen tar
Finns någon som på tungan har
Gå på, gå på,
gå på, gå på, gå på
Var stark soldat, vårt led det sa gå på
Vers 4
I striden blev jag stucken, jag trodde det var slut
Att bara falla där jag stod såg inbjudande ut
Jag kände styrkan falna, men tji fick jag ändå
I örat mitt jag hörde fänriks röst, den sa gå på
Refräng
Gå på, gå på,
gå på, gå på, gå på
Vart än jag mig i världen tar
Finns någon som på tungan har
Gå på, gå på,
gå på, gå på, gå på
Var stark soldat, min fänrik sa gå på
Vers 5
Dimma skymde nejden och världen domna’ bort
Och inte märkte ledet att de var en mänska’ kort
Jag ensam vandra framåt, mot okänd mark jag gå
I örat mitt jag hörde deras röst, de sa gå på
Refräng
Gå på, gå på,
gå på, gå på, gå på
Vart än jag mig i världen tar
Finns någon som på tungan har
Gå på, gå på,
gå på, gå på, gå på
Var stark soldat, och rösten sa gå på
