Skillnad mellan versioner av "En kväll uti Gargul"
Solvej (diskussion | bidrag) m (kategori) |
|||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
|- | |- | ||
|} | |} | ||
| + | |||
| + | |||
| + | En kväll uti Gargul där satt jag och söp | ||
| + | Och spelade lira så svetten den dröp | ||
| + | Jag spela och drack för att dränka min sorg | ||
| + | På en krog ibland gränderna vid Garguls torg | ||
| + | |||
| + | En bra melodi hade bitit sig fast | ||
| + | Orden tröto och jag konstaterade krasst | ||
| + | Du är slut din suput bara tacka och gå | ||
| + | På en krog uti Gargul där tänkte jag så | ||
| + | |||
| + | Då hörde jag någon som skrattade högt | ||
| + | Och sade min herre jag tror det går trögt | ||
| + | Ert mjödkrus ser tomt ut så kom bara kom | ||
| + | Jag har silver sa hon o jag vände mig om | ||
| + | |||
| + | Som slagen av blixten jag satt där jag satt | ||
| + | Och trodde att Freja mig spelat ett spratt | ||
| + | Jag satt kvar tills hon kallade ännu en gång | ||
| + | Hon var orden jag sökt till min gäckande sång | ||
| + | |||
| + | Orden fanns i mitt huvud men tungan var stum | ||
| + | Hon var allt som jag sökt men jag kände mig dum | ||
| + | Där jag gick mellan borden och vacklade till det | ||
| + | Kändes för mig som om tiden stod still | ||
| + | |||
| + | Min herre jag ser att ni arbetar hårt | ||
| + | Och jag kan förstå att det måste va' svårt | ||
| + | Slå er ned och berätta för mig ert besvär | ||
| + | Vad som tynger ert hjärta och själen förtär | ||
| + | |||
| + | Mitt största problem är hur vacker ni är | ||
| + | När jag vände mig om ögonblickligen kär | ||
| + | Jag föll tungt som en fura inför er gestalt | ||
| + | Och genast begrep jag att ni var mitt allt | ||
| + | |||
| + | Håll an lille spelman välj väl dina ord | ||
| + | Se så sansa er nu slå dig ned vid mitt bord | ||
| + | Glöm ej bort du är gästen och jag är din värd | ||
| + | Låt ditt sömniga huvud få ro vid min gärd | ||
| + | |||
| + | I dina ögon jag drunknade glatt | ||
| + | Du såg på mig som om du funnit en skatt | ||
| + | Vi drack o vi skrattade aftonen låg | ||
| + | Och till sist var den klar vår besväriga sång | ||
| + | |||
| + | När vi tittade upp var det tomt på vår krog | ||
| + | Vi såg på varann och jag såg hur du log | ||
| + | Så vi gick till ditt rum, men jag var för full | ||
| + | När vi skulle till sängen så föll jag om kull | ||
| + | |||
| + | Hon la mig i sängen så varm o så skön | ||
| + | och jag hoppades på att få spelmannens lön | ||
| + | jag tackade Ljuset för kvällen jag fått | ||
| + | men när jag kvicknade till hade hon redan gått. | ||
| + | |||
| + | |||
Texten inleds med orden ''En kväll uti Gargul där satt jag och söp och spelade lira så svetten den dröp''. Den går att hitta på följande ställen: | Texten inleds med orden ''En kväll uti Gargul där satt jag och söp och spelade lira så svetten den dröp''. Den går att hitta på följande ställen: | ||
Versionen från 19 februari 2021 kl. 23.42
Den här artikeln är bara påbörjad. Hjälp gärna till utöka den!
En kväll uti Gargul är en låt av Sorkar & Strängar som finns inspelad på deras skiva Folk och Fä. Text och musik är av Håkan Lidén.
Inspelning med band Sorkar & Strängar:
| En kväll uti Gargul |
| Text: Håkan Lidén |
| Musik: Håkan Lidén |
En kväll uti Gargul där satt jag och söp Och spelade lira så svetten den dröp Jag spela och drack för att dränka min sorg På en krog ibland gränderna vid Garguls torg En bra melodi hade bitit sig fast Orden tröto och jag konstaterade krasst Du är slut din suput bara tacka och gå På en krog uti Gargul där tänkte jag så Då hörde jag någon som skrattade högt Och sade min herre jag tror det går trögt Ert mjödkrus ser tomt ut så kom bara kom Jag har silver sa hon o jag vände mig om
Som slagen av blixten jag satt där jag satt Och trodde att Freja mig spelat ett spratt Jag satt kvar tills hon kallade ännu en gång Hon var orden jag sökt till min gäckande sång Orden fanns i mitt huvud men tungan var stum Hon var allt som jag sökt men jag kände mig dum Där jag gick mellan borden och vacklade till det Kändes för mig som om tiden stod still Min herre jag ser att ni arbetar hårt Och jag kan förstå att det måste va' svårt Slå er ned och berätta för mig ert besvär Vad som tynger ert hjärta och själen förtär Mitt största problem är hur vacker ni är När jag vände mig om ögonblickligen kär Jag föll tungt som en fura inför er gestalt Och genast begrep jag att ni var mitt allt Håll an lille spelman välj väl dina ord Se så sansa er nu slå dig ned vid mitt bord Glöm ej bort du är gästen och jag är din värd Låt ditt sömniga huvud få ro vid min gärd I dina ögon jag drunknade glatt Du såg på mig som om du funnit en skatt Vi drack o vi skrattade aftonen låg Och till sist var den klar vår besväriga sång När vi tittade upp var det tomt på vår krog Vi såg på varann och jag såg hur du log Så vi gick till ditt rum, men jag var för full När vi skulle till sängen så föll jag om kull Hon la mig i sängen så varm o så skön och jag hoppades på att få spelmannens lön jag tackade Ljuset för kvällen jag fått men när jag kvicknade till hade hon redan gått.
Texten inleds med orden En kväll uti Gargul där satt jag och söp och spelade lira så svetten den dröp. Den går att hitta på följande ställen:
