Flickan på berget

I den här artikeln saknas länk till inspelning av sången/melodin.

Flickan på berget är skriven av Martin Ahlman och framförd av Sorkar & Strängar. Den utspelar sig på hösten och handlar om en kvinna med brustet hjärta som begår självmord.

Text: Martin Ahlman
Musik: Martin Ahlman

1. Med solen i sitt hår och blommor i sin hand
Hon står och ser ut över dalen
I håret har hon flätat in små röda band
I öster gråter näktergalen
Den gråter över sommar´n som till ända är
Och över solen som försvinner
Hon gråter över vännen som hon höll så kär
Och märker ej att tårar rinner

2. Men ännu lyser solen, än finns värme kvar
Som håller höstens kyla stången
I hennes hjärta finns det, trots det, inga svar
På frågor som har henne fången
Hon breder armar ut och flyger som en pil
Som svävar över trädens grenar
Men brustet hjärta flyger inte många mil
Och luften fylls av gråa stenar

3. Och näktergalen sjöng om allting som den sett
Den sjöng för den som ville höra
Men ingen lyssnar till en fågels sång, hur hett
Den än må sjunga i ditt öra
Men där vid bergets fot där ligger det en mö
I kärlek sviken första gången
En mö vars enda väg till frihet var att dö
Och namnet hörs i fågelsången