Bonden och kråkan

Från Lajvmusik
Version från den 2 januari 2015 kl. 22.18 av Solvej (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök


Bonden och kråkan är en traditionell folkvisa. Ett flertal olika versioner finns, med olika melodi och olika verser. Versioner finns även i Norge, Danmark och på Färöarna.


Version 1:

Bonden han gångar åt dalande skog
Hej torej åt dalande skog
Där fick han höra en kråka som gol
Hej torej en kråka som gol

Bonden han lade sig genast på knä
Så sköt han den kråkan så hon föll ur trä

Kråkan den förde han hem till sitt hus
Av talgen så stöpte han tolv pund ljus

Den kråkan var nyttig till mången god ting
Av gumpen så gjorde de en skräddarsyring

Av tarmarna gjorde de tömmar och rep
Av fötterna gjorde de en dyngegrep

Av vingarna gjorde de segel och mast
Av rompen så gjorde de en sopekvast

Och köttet det saltades i tunnor och kar
Förutom en surstek som gömdes åt far

Av halsen så gjorde de en låtande lur
Hej torej en låtande lur
Han lät mycket värre än en herregårdstjur
Hej torej än en herregårdstjur

Version 2:

Och bonden han körde till furuskog.
Hej-om, fej-om, fal-le-ral-le-ra,
Där såg han en kråka som satt och gol
Hej-om, fej-om, fal-le-ral-le-ra.

Och bonden han vände då om igen:
Hej-om, fej-om, ...
"Ajaj mor den kråkan hon biter mig!"
Hej-om, fej-om, ...

Men gumman hon satt vid sin spinnrock och spann:
Hej-om, fej-om, ...
"När såg du en kråka väl bita en man?"
Hej-om, fej-om, ...

Och bonden han spände sin båge för knä:
Hej-om, fej-om, ...
så sköt han den kråkan i högsta trä!
Hej-om, fej-om, ...

Och kråkan den förde han hem till sitt hus.
Hej-om, fej-om, ...
Av talgen han stöpte de femton pund ljus
Hej-om, fej-om, ...

Och köttet de saltade neder i kar,
Hej-om, fej-om, ...
förutom en surstek, som gömdes åt far.
Hej-om, fej-om, ...

Av skinnet så sydde de tolv par skor,
Hej-om, fej-om, ...
förutom de tofflor, som gjordes åt mor.
Hej-om, fej-om, ...

Av dunen de stoppade dynorna sju
Hej-om, fej-om ...
och kuddar dessuton ett hundra och tu.
Hej-om, fej-om, ...

Av vingarna gjode de solafjä'r,
Hej-om, fej-om, ...
som flickorna bruka i vackert vä'r.
Hej-om, fej-om, ...

Av näbben de reste en kyrkspira upp,
Hej-om, fej-om, ...
och huvudet blev till en kyrketornstupp.
Hej-om, fej-om, ...

Av skrovet de gjorde ett gungande skepp,
Hej-om, fej-om, ...
de största, som någonsin på Kattegatt geck.
Hej-om, fej-om, fal-li-ral-li-ra.


Version 3:

(Norsk)

Og mannen han gjekk seg i vedaskog,
Hei fara, i vedaskog.
Då sat der ei kråka i lunden og gol.
Hei fara, faltu riltu raltura.