Gengångare
Version från den 31 januari 2021 kl. 17.26 av Torbjörn Walberg (diskussion | bidrag)
Gengångare är ursprungligen en dikt av Dan Andersson som har tonsatts av Torbjörn Walberg.
| Gengångare |
| Text: Dan Andersson |
| Musik: Torbjörn Walberg |
Är du ensam vid din mila i din koja i kväll, håll öppen, håll öppen din dörr! Under glittrande stjärnor över snötäckta fjäll vi komma, vi komma som förr. Vi ha sovit redan länge i vår kyrkogårdsvrå och vilat våra gammalmansben - vi ha vaknat för att skönja om himlen är blå, för att värma oss i månens sken. Under stjärnornas ögon må vi samlas till ting medan nordvinden härjar hård, må vi bänka oss ned i en domarering på din fridlysta kolaregård. Ty vi vandra, vi vandra och hava ej ro i de gravar som svälten har grävt, och fast friden var djup i vårt jordbyggda bo, vårt hat har den aldrig kvävt. Och vårt hat är ett vandrande dödmanshat som skall spöka tiderna ut, och vår sorg är en tårlös sorg, kamrat, och vår jämmer är utan slut. Men ve oss, för sent ha vi gått ur vår grav för att krämares domare bli - de män som skuro vår plågas stav äro döda och vandra som vi.
