Sista Bulan
Visa skriven av Johan Nylin och Mathilda Hagfoss till Landsväg.
Bakgrund
Grävarna var de små grupper av hårda och dödsföraktande äventyrare som i åren efter Katastrofen åkte riket runt och tog sig in på de övergivna, farliga och svårforcerade ställena för att där plocka med sig allt av bytesvärde att handla med i de framväxande små bofasta samhällena. Men när åren gick och de små samhällena växte sig stabila och mer självförsörjande, och vattnet, möglet och tidens tand gjorde sakletandet överflödigt eller omöjligt fanns bara nostalgin kvar. På Landsväg samlades några av de överlevande Grävarbesättningarna för en sista, ärorik stöt, men över hela affären låg en tät känsla av sorg över att deras tid nu var förbi.
Inspelning
Text
<poem>Jag rullar alltid redo på skramlare[1] och pack Därför kan jag rulla, där andra busar dött Jag räknar noga pluggen[2] innan jag går till attack Och sparar sista bulan[3] till den dag när allting blitt’ rött[4]
Ref: Sista bulan i rakarn’[5] sparar jag till en regnig dag Till när femmorna[6] har sinat och nollorna[7] tatt’ vid Sista bulan i rakarn’ blir mitt ess när jag blitt’ svag Den ligger klar i loppet, redo för min sista strid
När varje fläck på kartan har markerats med ett kryss När boxen[8] slutat rulla och jag har tappat tron När jag inte längre minns min första eller sista kyss Då skall den bulan ge mig en helmantlad pension
Ref.
Ref.
- ↑ Grävarslang för rövare, banditer och annat löskefolk
- ↑ Plugg är grävarslang för patroner
- ↑ Ett annat grävarord för patron
- ↑ Grävarslang för något som är mycket dåligt, riskabelt eller farligt
- ↑ Grävarslang för skjutvapen
- ↑ En "femma" är den bästa sortens gräv, där allt går bra och bytet är stort
- ↑ Motsatsen till en femma, där allt gått dåligt och man inte fått något byte av värde
- ↑ Plåtbox, grävarslang för bil
