Kvädet om Vindklyve

Den här artikeln är bara påbörjad. Hjälp gärna till utöka den!

I den här artikeln saknas länk till inspelning av sången/melodin.

1. Över Aahrens hamnar strödde
Sol sitt guld på skummad våg
Uti sjömäns bröst hon tände
längtan efter rigg och tåg
Med sunnanvind från havet fördes
doft av saltstänk, alg och tång
Skrän av mås och sjömän hördes
ur var gränd och hamnkrogsprång


Han sänkte Vannboms hela
handelsflotta i ett svep
Se’n ändades hans levnad
uti änden på ett rep

2. Uppför Chelmiaån Vindklyve
for med stadig förlig vind
och vid rodret stod den styve
skepparen så rund och trind
När han så såg Kungatornet
lysande i solens glöd
höjde han det fyllda hornet;
drack så näsan den blev röd

Han sänkte Vannboms hela...

3. Tornet sade att hans resa
inom kort till ända var
Längtan efter sjömäns hesa
sånger han i hjärtat bar
Skeppar’n så sitt roder fatta’
med en oförglömlig stil
och med alla segel satta
for Vindklyve som en pil

Han sänkte Vannboms hela…

4. Häpet andra sjömän glodde
där de stod på Nybrons spann
Andra i förtvivlan rodde:
”RÄDDA VAD SOM RÄDDAS KAN!”
Så med kraft Vindklyve rände
över skep och båtars skrov
Kajen brast men skeppar’n kände
inget alls... han låg och sov

Han sänkte Vannboms hela...