Frida Fagertungas vandring genom Björkdalen
Frida Fagertungas vandring genom Björkdalen skrevs som en karta i visform inför lajvet KH6.3 Hemkomsten i Krigshjärtakampanjen. Musiken är skriven av Solvej von Malmborg och Niclas Hell och texten av Solvej von Malmborg. Sången är en geografisk betraktelse som skildrar Björkdalen i centrala Jorgala innan det stora kriget i landet bröt ut. Platserna ses genom ögonen hos en vandrande skaegisk skald, Frida Fagertunga.
Frida Fagertungas vandring genom Björkdalen
Text: Solvej von Malmborg
Musik: Niclas Hell och Solvej von Malmborg
Sång och komp: Solvej von Malmborg
Länk till inspelning med Solvej von Malmborg på SoundCloud
1. När uppå vägens damm
lutan och jag gick fram
kom vi till lövkronors sal
Björkar stod där täta
invid bäckens väta:
Detta var björkarnas dal.
Hellefjord bakom mig,
Björkdalen framför mig
Mil efter mil utav skog.
Där på vägen fick ja'
sällskap av en flicka
som sjöng en visa och log
Tra-lalla-lalla-lalla-la
Björkdalens folk har det bra
//: Gräset är grönt
Vädret är skönt
Livet är lyckligt var dag! ://
2. Snart såg vi flickans gård
I Tuvall-bondens vård
stanna' jag till nästa dag
Jag fick lov att sjunga
och åt skaldetunga
gavs öl av främmande slag.
Ölet jag druckit av
bryggt var på björkens sav
Drycken var len mot min gom
Och de ord som följer
är vad bonden sa när
bägaren min blivit tom,
Tra-lalla-lalla-lalla-la
Björkdalens folk har det bra
//: Husmoderns barm
är alltid varm!
Livet är lyckligt var dag! ://
3. Vägen den fortsatte
Nöjd gick jag vidare
Här fanns ju inga besvär!
Avtagsvägar såg jag -
en utav dem tog jag,
sluttningar väntade där.
Avsides i vår dal
mötte jag en jorgal
smutsig av arbetets flit.
Rankor sköttes träget
där Vingård var beläget.
Jorsdottern sjöng till sitt slit:
Tra-lalla-lalla-lalla-la
Björkdalens folk har det bra
//: Bördan är lätt
Magen är mätt
Livet är lyckligt var dag! ://
4. Åter på bredan led
sluttade vägen ned
tills jag såg flodfårans glans
Reykir låg där, präktigt
Intrycket var mäktigt!
Här rådde fart och ruljans.
Jag sjöng på torg och krog
tills jag min kosa drog
vidare längs vattnets svall
Prunkande vid stranden
låg Frövi*, Mark och Vanden.
Sångerna ljöd i var hall:
Tra-lalla-lalla-lalla-la
Björkdalens folk har det bra
//: Grödorna gror
Skörden blir stor
Livet är lyckligt var dag! ://
5. Stensta och Hadaland
bjöd mest på grus och sand,
kort var besöket hos dem.
Bättre blev det när vi
närmade oss Gråvi,
blotets och sedernas hem.
Värdshusets trälar slet
snällt för dess gästfrihet,
och husets gästabudsbord -
säg - var i vårt rike
funnes väl dess like?
Dessa var gästgivarn's ord:
Tra-lalla-lalla-lalla-la
Björkdalens folk har det bra
//: Brödet är gott
Mjödet är vått
Livet är lyckligt var dag! ://
6. Glesare träden stod,
vägen blev bred och god.
Här syntes skövlingens spår.
Doft av beck och tjära -
Siegendorf var nära,
platsen där ångorna rår.
Tullar vi gick förbi.
Vår glada vandring i
Björkdalens trakter tog slut.
Österöver gick den
vemodiga blicken
hos mig - tills glatt jag brast ut:
Tra-lalla-lalla-lalla-la
Björkdalens folk har det bra
//: Här är det fest!
Allt är som bäst!
Livet är lyckligt var dag! ://
Urprungligen sjöngs inte Frövi utan "Föri".
